Det är så satans tyst. 
Men jag ska dansa tills fötterna sviker och jag ska skrika så högt att rösten försvinner.

Det skriker inombords.
Hjärtat springer framåt men huvudet vill stå stilla. 
Det blåser kallt i nacken och stråna reser sig upp.

Det är helt otroligt hur fel man kan tro om människor.
Ännu mer intressant hur historier fortsätter upprepa sig.
Precis som att någon bara är ute efter att jävlas.

Har gått på lina och sett dubbelt ett tag. Låtsas som ingenting och viftat på ögonbrynen precis som jag vill. Skrattat åt livets farligheter. Men någonstans mellan dubbelseende och hemligheter fick jag nog. Förstod att det är farligt att låta glöd ligga och brinna lite här och var. Insåg att det äter upp dig inifrån, även om du springer runt och tror att allt bara är en tillfällighet. Men jag tror livet har börjat visa sina fina sidor på riktigt.

För det känns i hjärtat och vi fortsätter rulla tummarna.

Ur dagboken, februari -11

För vi kommer alltid undra varför vi inte gjorde som vi egentligen ville.

Det är underligt att alla dessa nya vägar bara leder tillbaka till samma jävla återvändsgränd. 
Varför kan inte gamla vägar asfalteras om så att jag inte vill gå på dem längre?

Fyllde sjutton. Fick obeskrivligt fina hälsningar. Jag tror jag har världens finaste vänner. Vet inte hur jag hittade dem, men jag antar att lite tur här i världen måste man ha.

Två dagar innan min födelsedag fick jag finbesök. Det bjöds på marängsviss och jag fick önska mig något. Minns så väl när jag var yngre och önskade mig att jag kunde trolla och flyga. Jag trodde så pass djupt på födelsedagsönskningar att jag trodde de hade inträffat när inbillningen tog över och stolen faktiskt "rörde" sig. Desto äldre jag blev desto mer realistisk blev jaq. Istället önskade jag mig kärlekshistorier. Året därpå, när historierna trasslat till sig önskade jag mig att allt skulle lösa sig igen.

Umgicks med en väldigt fin vän. Vi sprang igenom stadens gator med frusna fingrar och ögonfransar. Lyssnade på live band och skrattade när de nämnde oss i mikrofonen. Drack varm choklad och somnade vid tolvslaget med ett lite större leende på läpparna.

För drygt ett år sedan befann vi oss i självaste Berlin! Givetvis dokumentera vi hela resan men det är inte förrän nu som den är färdigredigerad. Se och njuut.

Slutade tre idag. Jag var hemma fyra.
Tog lite mat och tänkte att "nu ska jag plugga".
Det funkade ett tag, sen somnade jag. 
Samma sak hände i fredags. Dog i sängen efter jag ätit en macka.