En sen afton går hon runt barfota i vattenpölar och pratar öppet om allt.
Ingen är nära, ingen hör, ingen lyssnar.
Det är bara hon och hennes kalla fötter som står sju meter från en lekplats med trasiga gungor.
Det finns ingenting kvar längre.
Allt är tyst.
"det är meningen att det ska vara såhär" viskar hon.