All ilska som fanns slutade brinna när den stjärnan föll

Jag var arg, så frukansvärt arg att jag stod sent en natt och skrek på allt jag tyckte var fel. Jag kunde ha fortsatt skrika hela den natten om jag ville, men när jag blängde snabbt på himlen slutade en stjärna brinna. Den föll och jag tappade andan i någon sekund. Mina ord tog slut och jag hade inget kvar att säga. Det var mycket som fortfarande var fel men i den stunden gjorde det ingenting.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0