Det har gått nio dagar på det nya året och jag slutar aldrig förvånas av hur mycket som händer i mitt liv. Jag undrar om det bara är en tillfällighet men tvekar när jag inser att det pågått ett tag nu. Jag menar dock inte att jag har något emot det. Men det är skrämmande när jag tänker på att jag blir sjutton om drygt en månad. Då det bara är ett år tills jag får springa runt och göra stan osäker utan arga samtal. Jag märker knappt av tiden längre.
Och jag tror inte att tiden slutat springa iväg när jag sitter här om ett år.