Har gått på lina och sett dubbelt ett tag. Låtsas som ingenting och viftat på ögonbrynen precis som jag vill. Skrattat åt livets farligheter. Men någonstans mellan dubbelseende och hemligheter fick jag nog. Förstod att det är farligt att låta glöd ligga och brinna lite här och var. Insåg att det äter upp dig inifrån, även om du springer runt och tror att allt bara är en tillfällighet. Men jag tror livet har börjat visa sina fina sidor på riktigt.

För det känns i hjärtat och vi fortsätter rulla tummarna.