Time of wonder -

Utgången är till höger, och när du stängt dörren kan du väl låsa efter dig?

Klockan är över midnatt.

Jag sitter och lyssnar på Elvis.

Att sova är ett alternativ.

Att lyssna mer på honom och inte göra någonting är ett annat.

Jag tror jag sitter kvar ett litet tag till.

2012-05-30 @ 00:45:44 Permalink Glasbitar Kommentarer (0) Trackbacks ()

Give your heart then change your mind

Radera radera radera radera radera radera radera radera radera

Det ska bli tomt. Ingenting ska få finnas kvar. Och ingenting ska någonsin tas upp igen.

2012-05-24 @ 22:52:20 Permalink Glasbitar Kommentarer (1) Trackbacks ()

Hon och jag

2012-05-19 @ 12:45:53 Permalink Glasbitar Kommentarer (0) Trackbacks ()

Du tänker högt och viftar armar

2012-05-18 @ 20:23:59 Permalink Glasbitar Kommentarer (0) Trackbacks ()

Grattis Felicia

Vill hjärtligt gratulera en av mina absolut bästa vänner. Fina, underbara, fantastiska Felicia som idag fyller 17 år på denna jord. Tack för att du finns och för att du är du. Är så glad över att jag sprang på dig här i livet. Alla borde ha dig i sitt liv, då skulle alla vara lite mer lyckliga.

Jag älskar dig

2012-05-11 @ 23:47:19 Permalink Glasbitar Kommentarer (2) Trackbacks ()

Nu är vi vakna men vi känner inte igen oss

2012-05-06 @ 00:46:15 Permalink Glasbitar Kommentarer (0) Trackbacks ()

Kommer du ihåg?

2012-05-05 @ 12:14:23 Permalink Glasbitar Kommentarer (3) Trackbacks ()

Ingen sörjer när du dör, ingen ska sakna det du gör, ingen vill veta var du köpt din tröja

Det är måndagskväll.
Vi yrar runt i en stad full av liv. Vi skrattar, höjer rösten, och dansar genom gator vi alltid gått på. Plötsligt trillar nybyggda murar samman och två stadiga ben blir skakiga.

Blåa ögon, svart kavaj, fluga, ljusbrunt hår.

Klockan blir mer än midnatt och det är för mycket på en gång men jag vill dansa fastän hjärtat brister. Hög musik spelas och lyckan kan inte bli större. Jag har så roligt att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Det är händer runt midjan, kavaj över axlarna och pussar på kinden. Kvällen får aldrig ta slut. Men det blir aldrig som man vill för plötsligt är vi på väg hem. Ingen av oss säger någonting, men leendet syns tvåtusen mil bort.

Och trots att vi aldrig kommer få vår måndagskväll igen har det ingen betydelse, för vi fick den bästa man ens kan tänka sig.

2012-05-04 @ 15:15:26 Permalink Glasbitar Kommentarer (1) Trackbacks ()