Rien ne pèse tant que un secret

Det var torsdagsmorgon.
Vi började springa,
och för första gången i mitt liv ville jag aldrig sluta.

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0